Blir alldeles varm inombords och stolt när jag såg min tös idag. Längst fram i luciatåget gick hon för nu är hon en av de äldsta på förskolan. Meja läste sin vers högt och tydligt. Känns att man har en stor tjej nu som vågar stå inför folk. Det är också hennes sista luciafirande på förskolan och nästa gång är det i skolan. Det känns sorgligt…tiden går för fort. Minns lilla Meja utklädd till tomteflicka som behövde sin pappa för att våga stå kvar i luciatåget. Nästa gång är det Noah tur och storasyster får sitta i publiken.
Det bjöds på god tomtegröt, varm choklad, lussekatter och pepparkakor. Det behövdes för att värma sig i kylan. Mormor var också med. Barnen fick besök av tomten som hade julklappar med sig. En färgglad orm. gömdes sig inuti Mejas paket. Noah sov hela tiden varmt nedbäddad i sin vagn ovetandes om vad som hände runt omkring.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar