Man hittar honom oftast ståendes i gåstolen och blickar ut på fåglarna och grenarna som blåser i träden. Slickandes på altandörrens fönsterruta så saliven rinner ner och blir till en pöl på golvet. Sådana dagar som dessa önskar man inget hellre än att få gå ut i friska luften. Febern hindrar oss och vi får göra mysiga saker i ett lugnare tempo istället. Men snart gott folk ses vi på gatan hoppandes i vattenpölarna. Snart…
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar