Så kom de till slut….våra kompisar. Tur vi bjöd dem redan på förmiddag så blev det inget tjat om när de skulle komma. Medan regnet öste ner(ja ni läste rätt) lekte Meja och Samuel som aldrig förr. Inte märks det att det var ett tag sedan de träffade, allt var precis som vanligt. Det märks att de har vuxit upp ihop och också ett tag gått på samma förskola. Cornelia fick ibland vara med på ett hörn men helst så höll hon till hos oss på bottenvåningen.
Vi hade så mycket att babbla om så jag helt glömde bort att ta kort. Köttbullar, potatismos och grönsaker gick lätt ner i barnens magar till lunch och sedan var leken igång igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar