till Pärlans beräknade förlossning. Himmel var har tiden tagit vägen? Känns som det inte var länge sedan vi stod och tittade på det blåa plusset på stickan en sen kväll(för inte kunde man vänta till morgonen). Att bära på en hemlighet och glädjen att få berätta den underbara nyheten för alla. Hur lycklig Meja blev när hon fick veta att hon skulle bli storasyster. Snart är det äntligen dags att få träffa det lilla livet/vår Pärlan, som sätter in en hel del härliga träffar i min mage.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar