Här hemma finns ett stort intresse för prinsessor. Det ska läsas om Snövit och Askungen. Filmerna vill hon se tillsammans med oss för de kan vara lite härligt läskiga, sorgliga och alldeles… alldeles UNDERBARA.
Meja får tårar i ögonen när det gråts över att Snövit är död till att göra hurrarop när Askungen äntligen får sin prins.
I de klassiska sagorna är styvmodern är ond och elak och fadern god men mesig. Undra vem som kom på att det skulle vara så? I Emil i Lönneberga däremot är pappan den arge. I verkligheten var Emils mamma kall och pappan den snälla, men det gjorde sig inte riktigt bra i bok och på film. Tur är väl att de goda alltid vinner över de onda och så lever de lyckliga i alla sina dagar. Annars skulle många tårar fällas här hemma.
Vi har vår alldeles egna prinsessa och varje dag som går blir vi mer lyckliga och stolta över att just vi får vara hennes mamma och pappa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar