Fröken berättade att Meja hade varit ledsen på förmiddagen. När Marianne hade frågat varför hon grät, hade hon svarat att hon saknade mig. Det är nog första gången det händer för, annars brukar det vara “Nä mamma, kom inte nu! Jag vill inte gå hem.
De jämnåriga grabbarna hade pysslat med annat och Meja hade känt sig lite ensam. Men fröken Marianne och hon hade lekt och saknaden hade gått över. Det är nästa vecka som bästa kompisen Molly kommer tillbaka och det längtar Meja jättemycket till.
Vi gosar med mjukaste Rasmus. Imorgon är det studiedag på Mejas förskola så det blir en heldag med mormor och en hel del hundpromenader. Ikväll kommer pappa hem från Kalmar och vi längtar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar